2025-01-18

Så här tar du hand om trädgårdsavfallet

I vår förening har vi möjlighet att slänga det mesta av vårt trädgårdsavfall i en gemensam container – lyxigt men en kostnad för föreningen. Bäst är att kompostera eller återvinna trädgårdsavfallet på sin egen lott. Vad är då fördelarna? Jo, du slipper jobbet med att släpa till containern. Du får ny jord, rik på mullämnen, och spar både tid, pengar och transport för att köpa jord på påse. Inte minst får du en ekologisk jord, garanterat fri från kemiskt gödsel, pyralider (ogräsbekämpningsmedel som kan döda dina plantor), och även fri från torv. Naturen gör jobbet åt dig. Att kompostera trädgårdsavfall i motsats till deponi har bevisad effekt på klimatet, om man gör rätt.

Det finns flera olika sätt att kompostera smart. Kombinera gärna de metoder som passar för dig. Klicka på orden för vidare läsning:

 

  • Enklaste metoden – täckodla/marktäckning. Lägg ett lager gräsklipp och växtdelar ovanpå rabatterna.
  • Låt gräsklippet ligga kvar – maskarna tar hand om det. Eller meddela i vår FB-grupp att du har gräsklipp, så kommer någon som täckodlar och hämtar!
  • Räfsa in överskott av löv i häckar och rabatter för igelkottar och insekter.
  • Gör lövkompost för egna jordblandningar.
  • Hügelbädd/odlingslimpa – bygg en hög med de grövsta grenarna underst, nästa lager mjuka växtdelar, gräsklipp och sist kompost, odla på toppen medan resten bryts ner.
  • Varmkompost och kallkompost – klassiska komposteringsmetoder.
  • Kompostera grässvål såhär.
  • Grova grenar kan lämnas i häckarna för småkrypen. Fläta kanter, bygg växtstöd av kvistar.
  • Investera i en kompostkvarn – gå gärna ihop med grannen. En kompostkvarn mal eller skär sönder smala grenar och blast. Man får ett poröst kompostmaterial lämpligt att ytkompostera.
  • Stubbar kan man borra i och vattna, för att lättare yxa ner till marknivå. Borra igen och fyll på med jord för snabbare nedbrytning.

Observera vad du får slänga i vår trädgårdscontainer, så vi inte betalar extra! Större grenar än 25 mm i diameter får inte kastas. Tjockare grenar, träd och rötter slängs i grovsopscontainer under återvinningsdagarna eller körs till Sysavs återvinning. Inte heller sten, jord eller byggavfall får slängas i containern. Invasiva främmande växter slängs i container för brännbara hushållssopor.

 

Matavfall och bokashi

Det är bra att låta kommunen göra biogas av vårt matavfall, då blir det minsta möjliga växthusutsläpp. Men tittar vi på helheten – att kunna tillverka egen jord istället för att köpa – så är vinsten störst. Då rekommenderas bokashi-metoden. En syrefri kompostering som fermenterar avfallet för snabb nedbrytning. Det finns fullt av tips om hur du gör egna hinkar och fermenterar utan att köpa strö om du googlar. Läs mer om den senaste forskningen här https://www.forskning.se/2022/04/28/kompost-eller-bokashi-bast/
När bokashin har fermenterat klart, gör man en i folkmun kallad “jordfabrik”. Avfallet blandas med jord i en sluten behållare. Blanda ordentligt. Då bryts avfallet ner och blir jord snabbare. Man rekommenderar att locket ska stå på glänt för kontakt med syre, men då råttor kan lockas till området, är det bättre att behålla locket på. Öppna och släpp in syre någon gång om dagen bara.

 

Behöver vi vara rädda för råttor när vi komposterar?

Nej, inte om vi undviker matavfall och gör rätt med bokashin. Kompostera inte animaliska rester och gör en ”jordfabrik” innan det grävs ner (se ovan). Råttor finns nära människor oavsett om vi komposterar eller ej. Det kan hända att råttor vill bygga bon i eller nära en kompost, men de kan lika gärna välja att gräva bon i en rabatt eller i marken. En aktiv kompost är för varm för dem. Upptäcker du råttbon i komposten, kan du vända runt i den och även vattna igenom den. En kompost ska alltid vara lite fuktig, men inte genomvåt. Se till att säkra botten på slutna komposter genom att ha dem stående på hönsnät.